Uppföljning som ger verksamhetsutveckling, Falun

I Falun ser man på uppföljning som ett stöd i verksamhetsutveckling. Hur det fungerar beskrivs här ur både uppföljarens och verksamhetens perspektiv. I filmen medverkar Maria Skog, chef för kvalitets- och utvecklingsenheten och Ellinor Flink, chef för hemtjänsten.

Omvårdnadsnämndens kvalitetskriterier

Nämndens fastställda kriterier ska alla känna till. De kan ses som politikens löfte till brukare och ligger till grund för utförande och uppföljning. Omvårdnadsförvaltningen har ett tydligt uppdrag att stötta enheterna i att uppfylla kvalitetskriterierna.

  • I den kvalitetsrapport som skrivs efter uppföljning lyfts både goda exempel och påpekanden.
  • De goda exemplen ger anledning för enhetschefer och personal att vara stolta över vad som åstadkommits.
  • Rapporten är också en vägledning i vad verksamheten behöver jobba vidare med.

Erfarenheter av uppföljningen

Maria Skogs erfarenhet är att alla vill göra ett gott jobb och att uppföljningen är ett bra stöd.  Här kommer några tips.

  • Det är viktigt att hålla sig till ett fastställt underlag baserat på omvårdnadsförvaltningens kvalitetskriterer – det får inte vara godtyckligt.
  • Ett genuint intresse är jätteviktigt.
  • Se till att uppföljningen inte blir för omfattande, det är bättre att komma tillbaka och följa upp flera gånger.
  • En utmaning är att hålla nere tiden mellan uppföljning och färdigställande av kvalitetsrapporten.

Kvalitetsrapporten återkopplas till verksamheten

När kvalitetsrapporten återkopplas till verksamheten går hemtjänstgruppen igenom rapporten tillsammans. Därefter skapas de gemensamt en handlingsplan utifrån resultatet.

  • Handlingsplanen redovisas sedan i nämnden och då lyfts både åtgärder och goda exempel.
  • Efter två månaders arbete med handlingsplanen kommer verksamhetsutvecklarna åter på besök och stämmer av och ger stöd i arbetet.

Sammantaget har handlingsplanen lagt grunden för ett långsiktigt kvalitetsarbete i hemtjänsten, berättar Ellinor Flink.